Varningen: Barn blir kriminella – på sommarlovet

Uppdaterad 09.36 | Publicerad 09.35 Polisen befarar att fler barn kommer utföra våldsdåd under sommarlovet. Med hjälp av en ny polisoperation hoppas de kunna stoppa problemet snabbare. – Jag har sett många somrar där en ungdom går på sommarlov och kommer tillbaka som narkotikaförsäljare. I dag kan samma utveckling innebära att någon rekryteras till att utföra grova våldsbrott, säger polischefen Stephan Kiernan. Antalet 13- och 14-åringar som misstänks för våldsbrott i kriminella miljöer har tredubblats från 2023 till 2025. I flera år har polisen jobbat aktivt med att stoppa rekryteringen till nätverken – men med hjälp av den nya operationen Augere ska de ta ytterligare krafttag för att stoppa nyrekryteringen av barn och unga till våldsbrott. Tillsammans med landets 290 kommuner ska Polismyndigheten förbättra samarbetet och informationsdelningen kring barn och unga för att fler ska kunna ingripa innan ett brott sker. Den nationella insatsen leds av Stephan Kiernan, som är chef för lokalpolisområde Sollentuna. – Till föräldrar och andra vuxna vill jag säga: Dra i handbromsen när du känner oro för ett barn eller ungdom. Agera. Kontakta polisen eller socialtjänsten. Det finns hjälp att få, säger han. Rekryteringen av barn och unga kan ske fysiskt, men också ofta via sociala medier och krypterade appar, där kriminella nätverk lägger ut uppdrag och utlovar en belöninginfo Och även om utförarna genomför jobben får de ytterst sällan betalt. – Grundidén hos de som beställer brotten är inte att betala utföraren. Tvärtom räknar man med att personen förr eller senare kommer att gripas, säger Stephan Kiernan. – Vi ser dessutom att utförarna är utbytbara. Om någon grips hittar man snabbt någon annan. Det finns ett stort mått av hänsynslöshet i det här systemet. Det kan också vara svårt att dra sig ur efter att man uppgett att man söker uppdrag. – När du väl har sträckt upp handen sitter du ofta fast. De som rekryterar vet vem du är. De har information om dig. Pengar kan vara det som lockar in dig, men hot kan vara det som gör att du stannar kvar, säger Stephan Kiernan. Under 2023 var 31 13–14-åringar misstänkta för våldshändelser i kriminella miljöer. Under 2025 tredubblades det antalet. Målet med polisoperationen är att bidra till att minska antalet barn och unga som rekryteras till grova våldsbrott och att fler samhällsaktörer, genom ökad informationsdelning, reagerar och agerar tidigare i en händelsekedja som leder fram till ett våldsbrott. Polismyndigheten ingår i flera forum som samverkar, som till exempel Barn och unga i organiserad brottslighet (Bob) på såväl nationell som regional och lokal nivå. Polisoperationen ska förstärka samverkan i befintliga samverkansforum där gemensamma lägesbilder ska delas och informationsdelningen ska öka. – Målet med polisoperationen är att komma ännu tidigare i händelsekedjan och upptäcka riskerna innan unga människor hunnit dras in i kriminalitet, säger polischef Stephan Kiernan. När skolan stänger minskar ofta den sociala kontrollen och riskerna för att barn och unga söker sig till kriminella uppdrag ökar. Därför vill polisen uppmana föräldrar, fritidsledare, tränare och andra vuxna att inte ”tappa bort” ungdomarna under sommaren, säger Stephan Kiernan. – Jag har arbetat som polis i 30 år och sett många somrar där en ungdom går på sommarlov och kommer tillbaka som narkotikaförsäljare. I dag kan samma utveckling innebära att någon rekryteras till att utföra grova våldsbrott, säger han. Han säger att många vuxna ofta känt en oro för barnet långt innan något hänt – och med den nya polisoperationen hoppas han att fler kommer lära sig att agera snabbare på den oron. – Ingen har hela bilden själv, men när vi lägger ihop våra pusselbitar ökar möjligheten att upptäcka riskerna i tid, och stoppa barnet innan brottet hunnit utföras, säger han. Samtidigt som problemet med rekryteringen ökar, har polisen sett att allt fler barn och vuxna slår larm. Barnen larmar när de känner sig hotade, och vuxna när de känner oro för sitt barn. – Vi försöker vara väldigt tydliga med det budskapet. Om du är hotad eller känner att du inte kan ta dig ur situationen själv ska du kontakta polisen eller socialtjänsten. Historiskt har många varit så rädda att de inte vågat söka hjälp. Nu ser vi fler som faktiskt gör det, och då kan vi tillsammans med socialtjänsten bedöma hotbilden, vidta skyddsåtgärder och ge stöd. Det är viktigt att förmedla hopp. Det finns hjälp att få. Han säger också att han vill uppmana unga att våga säga nej. – Om du känner dig pressad eller hotad – prata med någon du litar på och sök hjälp. Mitt mål är att sommaren 2026 ska bli bättre än tidigare somrar och att vi tillsammans ska skapa förutsättningar för en tryggare höst. Ingen aktör kan lösa det här ensam. Men tillsammans kan vi göra skillnad. Många av de signaler som polisen ser i dag är samma som man har sett i många år när unga hamnar i kriminalitet, enligt Stephan Kiernan. – Det kan handla om förändrade beteenden, nya umgängeskretsar, dyra kläder eller att barnet plötsligt har flera telefoner. – Som förälder behöver man också vara nyfiken på den digitala miljön. Vet du vilka appar ditt barn använder? Vet du om det finns dolda appar i telefonen? Om ett barn till exempel använder krypterade meddelandetjänster utan en rimlig förklaring är det något man bör prata om. – Många föräldrar som jag har träffat genom åren har haft en oro långt innan sanningen kommit fram. När vi sedan hittar narkotika, försäljningslistor eller annan bevisning säger de ofta samma sak: ”Jag hade en känsla av att något inte stämde.” Därför är mitt råd enkelt: lita på oron och agera på den.